Funk Soul Brother

1. A Little Less Conversation (NBC-TV Special Production Out Take) (1:45)
2. Wearin' That Loved On Look (Remixed Master) (2:44)
3. I'm Movin' On (Undubbed Master) (3:54)
4. Power Of My Love (Remixed Master) (2:40)
5. Stranger In My Own Hometown (Remix/Edit By Chips Moman) (3:51)
6. Rubberneckin' (Master) (2:11)
7. Change of Habit (master) (3:21)
8. Walk A Mile In My Shoes (February 18, 1970 M.S.) (2:51)
9. Polk Salad Annie (February 18, 1970 M.S.) (4:33)
10. If You Don't Come Back (Master) (2:35)
11. I Gor A Thing About You Baby (Master) (2:25)
12. Finf Out What's Happening(Undubbed Master) (2:44)
13. I Got a Feelin' in My Body (master) (3:36)
14. If You Talk in Your Sleep (master) (2:37)
http://www.sendspace.com/file/n3o8o7

Jag slutar aldrig att fascineras av Elvis, Hans makalösa kläder, hans otroliga timing och hans underbara röst, så vacker, så sexig, så ouppnåbar, jag går så långt att säga att han är underskattad, det låter kanske mystiskt att säga att världens största artist genom tiderna är underskattad men jag hävdar med en dåres envishet att så är fallet, precis som Bob Marley och Bob Dylan också är det men det är två helt andra historier.

Vad som får mig att ännu en gång sitta och sucka över att han inte får den uppskattning han borde är en skiva som heter ”When Elvis Found the Funk” som har samlat mannens mest souliga och svängigaste låtar på en CD,

Att döpa en skiva till ”When Elvis found the funk” kanske låter lite bissart men precis som med Rolling stones och Clash så ville helst Elvis låta som sina svarta idoler och här blir han i mångt och mycket uppbackad av samma gäng som spelade på alla Stax inspelningar och i kören stod ibland Sweet inspirations som även doade bakom Aretha Franklin. Hela denna period börjar 1969 när Elvis gör skivan ”From Elvis in Memphis” som innehåller ”In the ghetto” men annars mest består av soullåtar som Elvis älskat, Jerry Butlers ”Only the strong survive” och Bacharach ”Any day now” men även andra plockade av Elvis T.ex. tog Percy Sledge ”True love travels on a gravel road” härifrån. Vid den här tiden var Elvis nästan uträknad, han spelade in skivan i American studios i Memphis men där pratade studiopersonalen redan om nästa gäst Neil Diamond men i samband med detta började då det som jag kallar Elvis mest underskattade period, då han klädde sig i de vita sparkoverallerna och gjorde mestadels liveskivor och det är här folk i allmänhet och popnördar i synnerhet gör bort sig, kallar hans sjuttiotal för den tid då han var nedknarkad, tjock och bara sjöng smörlåtar, dom vet inte hur fel de har. Elvis har sin Sun period, sitt 56 men sen kommer i mina öron hans mest souligaste period 69-77, dessutom var han bara tjock sitt sista år i livet

Clash

den 16 oktober 1976 spelade Clash förband till Shakin' Stevens, för att inte få spö av Teddy Boysen i publiken så barrikerade de sig i omklädningsrummet med trasiga Colaburkar som vapen.

Dagens sång (1)

Paul Simon - Oh Marion
http://www.sendspace.com/file/gqr0cb

5 tåglåtar till som extra tisdagsbonus

Tåglåtar

Kraftwerk
"Trans Europe Express"
Ralf Hütter, Florian Schneider och Emil Schult beskriver tågresandets inre monolog och framåtrörelse på ett mästerligt sätt. Ingenjörskonst av tyskt märke.


Elvis Presley
"Mystery Train"
Junior Parker och Sam Phillips tågklassiker har gjorts av hundratals artister, ingen kommer i närheten av Kungen. Elvis sista singel för Sun Records.


"Mystery Train Part II"
Steve Earle var lokförare på ett tåg fyllt med demoner fram tills han gav ut plattan "Train a Comin" 1995. "Mystery Train Part II" körde honom ut ur den mörka tunneln. Ångloksnostalgi.


Johnny Cash
"On the Evening Train"
Hank Williams låt handlar om en man och hans son som ser på när de lastar på deras döda hustru/mors kista på ett tåg. Sorglig, svart och nära min egen verkligheten. En av Cashs sista låtar innan han tog snabbtåget till himlen.


Guy Clark
"Desperados Waiting for a Train"
Tågrån och Vilda västern. Visst förknippar vi tåg och film med det. Guy Clarks klassiker är kärleksfull, poetisk och melankolisk. Outlaw country.


Mavis Staple
"Last Train"
Mavis Staple vet att det kan svänga rejält om ett tåg. Järnvägen har soul.


The Supremes
"Love Train"
Kärlekståget har vi alla åkt i någon gång. The Supremes gör det lätt, följsamt och utan att spåra ur. Tut, tut.


Gladys Knight & The Pips
"Midnight Train to Georgia"
Låten gav Gladys Knight en Grammy 1973. Med den i lurarna på resan kan du åka hur långt som helst. En r&b-klassiker.


The Doobie Brothers
"Long Train Running"
The Doobie Brothers startade som ett hippieband, men landande i slutet av 70-talet som ett softrockband med soulinfluenser. Ta tåget med ett fluffigt skäggigt The Doobie Brothers.


Johnny Cash
"Folsom Prison Blues"
Tågvisslan som klassisk symbol för järnvägen och en man följer spåren och hamnar i trubbel. Gavs ut på singel redan 1956, fick ny aktualitet med filmen "Walk The Line i år. "I shot a man in Reno, just to watch him die..."

Anders Sundin
http://open.spotify.com/user/anderssundin/playlist/6JhtTZMD3Uau59bRp9RctU

Train to Strummerville

No Elvis, Beatles or the Rolling Stones

Hur får du tag på musik? Musik som du inte hört. En gång i tiden gick du in på Skivbutiken, kollade bland nyheterna eller läste NME – eller kanske till och med Expressens popsida?

Vart vänder du dig nu? Spotify? Topplistan? Idol?
Jag får ofta frågan av folk som är intresserade av att höra något bra som de inte har hört. Jag är, som du säkert vet, en popnörd som verkligen vill gå ned på djupet med musiken jag gillar. Jag kan fascinerad hamna framför en dokumentär om Femi Kute på tv, däremot har jag mycket svårt att se musik­tävlingar då jag tycker de fokuserar på fel saker.
I Simon Reynolds nya bok ”Retromania” skriver han om Rock Curators dvs. skivsamlare och inspiratörer typ Julian Cope, Bobby Gillespie, Thurston Moore och Lux från Cramps, människor som har en mission att sprida musiken som de älskar.
Den besatthet popkulturen har av det förflutna är inget nytt fenomen. Rolling Stones, Bob Dylans och The Beatles startade sina karriärer en gång i tiden med viljan att tolka sina idoler så bra som möjligt. Genom hela rockmusikens historia har viljan att utbilda sina lyssnare funnits där och så har det fortsatt, från 1950-talets rock’n’roll över 60-talets pop till vår tids hiphop och techno.
En av orsakerna att Stones överhuvud taget bildades var att Mick Jagger blev uppsökt av Keefan, för det ryktades om att han hade svåråtkomliga skivor. Och varför tror ni Clash spelade in reggae från den tidens topplistor?
Simon Reynolds bok är ett alldeles utmärkt exempel på när man tar popmusik på största allvar, men ni som såg Niklas Strömstedts program på SVT tidigare i höst vet att man kan ta det på allvar utan att bli grånande akademisk. Boken beskriver även om skivförsäljningen minskat drastiskt så fortsätter skivbolagen sina arkivtömningar i form av deluxeutgivningar eller allt större boxar, allt för att det ska kännas exklusivt.
Repriskultur, musealisering, mumifiering, vi kan kalla det vad vi vill och inte nog med det, just nu känns det som hälften av alla turnéer är av artister som spelar igenom ett av sina gamla klassiska album.
Men gammal musik kan ju också vara ny om du inte hört den förut.
Bob Dylan har sin egen radioshow där han spelar musik som han gillar från alla år. Det är inte direkt samma sak som när Ian Haugland vräker ur sig plattityder i Rockkanalen, utan Dylan väljer bra musik med stor omsorg.
Häromdagen fick jag en sjutums singel i min brevlåda. Det var Bootleg Booze Records som hade skickat Midlife Crisis nya gula skiva till mig. Ledaren Urrke Thunman var en välkänd figur inom Gävles rockliv i massor av år, allt från tidiga punkband över hårdrock till glamkungarna Kingsize. Midlife Crisis spelar en punkig skrammelrock som låter alldeles utmärkt och som jag gärna skulle vilja höra live. Men det roliga i det hela är att de väljer att damma av en del udda gamla punkklassiker, denna gång låtar av Four Mandarines och DMZ.
På den förra singeln tolkade Midlife Crisis Gävles bästa band genom tiderna, PF Commando. Att de dessutom gjort en pastisch på omslaget till Damneds första album är lysande. På samma sätt som när Nomads spelade Sonics, Roky Eriksson och Kinks-covers på 80-talet och fick en ung generation att upptäcka all grym skrammelrock så sprider förhoppningsvis Midlife Crisis ringar på vattnet med sina tolkningar.
Jag bad Urrke om en topplista över hans udda punkfavoriter och fick en rolig lista och det fick ju mig att upptäcka bortglömda pärlor och det var ju precis det som jag ville.

                                    "Urrke anno 1981" (Foto: Crister Stridh)

URRKE´s Top 20 (underskattade Punkpärlor)
1: CORTINAS "TV Families"
2: MODELS "Freeze"
3: FRONT "System"
4: ALTERNATIVE TV "You Bastard"
5: TANZ DER YOUTH "I´m Sorry"
6: RAPED "Cheap Night Out"
7: DRONES "Lookalikes"
8: TV PERSONALITIES "Part Time Punks"
9: ELTON MOTELLO "Jet Boy Jet Girl"
10: SLIME "Controversial"
11: 999 "Quite Dissapointing"
12: JILTED JOHN "Jilted John"
13: TEN POLE TUDOR "Real Fun"
14: SUBHUMANS "Death To The Sickoids"
15: USCH "Ditt Eget Liv"
16: BUGS "NRP"
17: LIVIN SACRIFICE "Mentalsjuk"
18: THE PAIN "Why Complain"
19: BITCH BOYS "Impopulär"
20: FUN THINGS "Savage"
http://www.sendspace.com/file/6wsoxt
PETER ALZÉN